Marieholmstunneln binder ihop staden

Marieholmstunnelns norra infart
Bild: Trafikverket

Det är kring Göta Älv som Göteborgs hamn- och industrinäring blomstrat, men vad som länge varit stadens pulsåder har också fungerat som en barriär. Marieholmstunnelns öppnande innebar att staden vävs samman, samtidigt som den nya passagen erbjuder en välbehövd avlastning till övriga älvsförbindelser.

Göta Älv är en 93 mil lång flod som flyter mellan Sveriges största sjö Vänern och havet. Som bredast är den i sitt slutskede genom Göteborgs hamn, något som skapade goda förutsättningar för den stora hamns-och varvsindustri som växte fram redan på 1700-talet. Även om hamnen till största delen flyttat ut mot det öppna havet i Arendal och de tidigare industriområdena kring flodmynningen påbörjat en rejäl förvandling, så är älven i högsta grad fortfarande viktig som transportled. Bland annat löper sjötrafik mellan just Vänern och havet rakt igenom staden vilket ställer höga krav på en öppen farled.

Förutom att Göteborg delas i två av älven, vilket i sig medför mycket biltrafik, så går E6an rakt igenom staden och morgonpendlare trängs således med turister på väg till och från kontinenten. Resultatet blev alltför ofta köbildningar och det bestämdes därmed att den över femtio år gamla Tingstadstunneln behövde avlastas. I och med Älvens roll som viktig farled föll valet på ytterligare en tunnel när beslutet väl klubbades.

Regeringen godkände tunnelbygget år 2010, som en del av det så kallade Västsvenska paketet – vilket är ett statligt incitament för att utöka Göteborgs arbetsmarknadsregion. Andra satsningar inom ramen för det 150 projekt stora stödpaketet är bland annat Västlänken samt den nya Göta Älvbron.

Byggstarten för Marieholmstunneln skedde tre år efter godkännandet och det tog sju år till färdigställandet sista kvartalet år 2020. Tunneln i sig är en 500 meter lång och byggd med sänkteknik. Det innebär att färdigbyggda betongelement sänks när till älvbottnen och kopplas ihop med varandra. Tunneln är alltså inte insprängd i berggrunden, utan flyter löst i leran. De två tunnelrören är 14 meter breda och har tre körfält vardera, där den rådande takhöjden är kring fem meter.

Placeringen av Marieholmstunneln är i direkt anslutning till Partihallsförbindelsen, vilket innebär att E6 knyts samman med både E45 samt E20. Bilister behöver således inte längre åka in långt mot Göteborgs innerstad för at byta europavägarna emellan – vilket också var tanken med projektet.

Byggentreprenör var det tyska företaget Zublin, tillsammans med det nederländska bolaget Boskalis. Den totala byggkostnaden uppgick till 3.5 miljarder kronor. Utöver tunneln anlades även nya vägmot vid anslutningarna, samt att den kombinerade tåg-, cykel- och gångtrafikants överfarten Marieholmsbron fick en granne i form av Södra Marieholmsbron, enbart avsedd för järnvägstrafik.

Norra infarten till nya Marieholmstunneln
Bild: Trafikverket